Ju längre tiden går, ju svårare är det med att läka alla sår som är inom än.
Man vet inte vad man ska göra och hur allt ska gå till.
Det enda jag vill är att det ska vara som vanligt.
Men såren inom mig är för trasiga, hur man ler hur man än försöker så kommer inget att gå till väga.
Det kommer aldrig läka inom mig igen.
Fast solen lyser, så känns allt på bott.
Det har junnit ikapp mig allt och never never neeeeeeveeeeeeeeeer vill jag må så dåligt igen.
Eller jag kanske inte ens ver hur man mår dåligt för det har jag kanske aldrig gjort inna.
Detta är en annan känsla, en känsla som jag aldrig känt innan.
Hur gör man då? Hur fortsätter man när man inte vet hur man ska göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar