Sitter här nu igen, och jag kan verkligen inte sova. Vet inte vart man ska börja med dagen verkligen. Börjar med att tåget är försenat och det blir massor av irriterad männsikor på tåget som trängs i denna kylan. Kommer till skolan av en massa stojj och skratt. Som tur är så har jag ju vissa favvisar där också, som gör att det blir värt att liksom gå dit :) Blir så förbannad när vi ska hem så jag vet inte vart jag ska ta vägen verklige, ja det är ju alltid någon rackare som ska sätta käpparna i hjulen liksom. Men det får man bara leva vidare med, för det kommer det alltid att vara någon som gör. På väg hem först med tåget. Yes avklarat med tjuvåkningen humm (yes har ingen kort en) Och sedan är det då att vi hoppas av i Kba. Hoppar då på bussen för att ta sig hemåt och gå dom där attans 4 km. Visst visst kommer till det strax. Ja på bussen händer det något, aa jag blir så himla övertrött så jag skrattar åt allt och tårana sprutar för jag är så himla glad. Och jag tänkteverkligen på dom andra som satt på bussen. Måtte gud att dom där två försvinner av bussen asså. men det var ingen som sa något. (kanske för att dom var i våran ålder ) Ja då är det slut stationen och vi ska hoppa av, den arga buss chaffören ställer sig upp och ger oss rent av en utskällning om att vi måste betala på bussen och ha sms biljetten klar innan vi går på bussen. Humm tänktejag då, med kinderna fulla med tårar och kan verkligen inte sluta skratta. Vännen som är med mig står bara ocj nickar och täbker nog på samma sak som jag. Ja jag kanske inte ska säga det men gör det ändå. Ursäkta för ordvalen verkligen ( Han har nog verkligen inte fått smaka på sin frus kaka på ett tag) ja jag tror nog verkligen inte det. Väl av bussen och känner verkligen minusgraderna slå emot andsiktet som är fyllda av tårar utan för bussens dörrar. Andas vi verkligen ut och hamnar i en skratt nojja igen :) Haha säger jag bara och inget mer med det, vi börjar traska oss hemåt och ingen går nöd på det , jag är ju faktiskt ung och jag har två ben att kunna gå med liksom. Vi går och skojjar med varandra jag och min vän, och tillslut säger jag att vi ska lifta hem. Min vän får panik och tittar på bilen och vänder sig om igen och bara skakar på huvudet och säger NEJ jag gör det inte. Jag bara Joo gör det nu, och bilen stannart utan att vi gjort nått. Haha Kvinnan som sitter i bilen vevar ner rutan och frågar om vi ska följa med och jag utbrister i ett skratt och ser att det är våran granne som stannat :) Haha och så slapp man gå hem iaf. Tack gode gud att det finns vissa hjärtevänliga människor. :D Kommer hem äter lite och sedan ut och skotta snö. Tittade en svängom på PH och nu sitter jag här, ska snart in och lägga huvudet på huvudkudden för att få lite sömn. För i morgon blir det en lång färd på 12 mil. Och det är fram och tillbax då till sthlm.
Jejjej :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar